Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en Kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

Många av världens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhällen, där deras situation präglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förståelse kring denna problematik är studien utformad som en Kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet är centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rättigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svårigheter att ta del utav dessa rättigheter. Medborgarskapet vilar på en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets värderingar.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt..

I media ligger stort fokus på kropp och hälsa. Under det senaste årtiondet har flera hälsorelaterade tv-produktioner sänts i svenska kanaler. En av dessa är Toppform på Sveriges Television. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad tv-programmet Toppform menar med hälsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som är dominerande i programmet och om Toppform förändrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.